---

I måndags kom en av våra allra bästa vänner ner från Umeå för att stanna på obestämd tid. Han kom lagomt till att jag skulle gå till dagis och hämta Nellie så han följde med dit. Nellie kom inte riktigt ihåg honom då det var ett tag sedan han var ner sist så hon var lite tyst till en början men det släppte efter bara några minuter och sedan var hon sitt vanliga tuffa pratglada jag igen. Vi tog den långa vägen hem från dagis och gick nere vid vattnet och bara myste i solen och Nellie hittade en massa ställen där hon kunde stanna och göra lite olika saker.

---