Det är en hemskt trött liten familj här hemma ikväll. Flickorna har varit på dagis hela dagen, hundarna på hunddagis och jag på jobbet. Vi var hemma vid halvfem, då blev det något att äta, lite filmmys och sedan läggdags. Tjejerna hade haft riktigt roligt på dagis för dom hade fått vara till skolans gympasal och sprungit så mycket de bara orkade, spelat boll samt sjungit för Alice och en till tjej eftersom de fyllt år. Zeke och Atlaz i sin tur hade haft det riktigt roligt på Hundlyan och är nu helt slut båda två och dom är redan inbokade för en dag där nästa vecka också. För Atlaz hade det gått jättebra med alla hundar, jag var lite fundersam där eftersom han inte träffar så mycket hundar, och för Zeke hade det gått bra med alla utom en. Den tibben och Zeke hade inte alls gillat varandra, noll personkemi där! Och för mig har det gått bra på jobbet, började ett till jobb förra veckan. Vi lär fortfarande känna varandra men jag tror att det kan bli riktigt bra där, även fast jag strulat till det för arbetsledaren med lite turer som krockade med det andra jobbet. Men det är en kanontjej och jag tror vi lyckats lösa alla passen de närmsta månaderna nu.

I påsk har vi haft det ganska lugnt och mysigt. På långfredagen hade vi påskmiddag med familjen på min sida här hemma med en massa gott att äta och alla var glada och på bra humör. Förutom Nellie som fick ett litet utbrott men det gick fort över och sedan var hon samma goa unge som vanligt ♥ Efter maten fick vi tårta som mamma gjort och tagit med och den var ljuvligt god, 5 av 5 möjliga där!! Sedan droppade alla av utom lillebror som stannade över natten.

På söndagen hade vi 2-årskalas för Alice. Hon blev egentligen 2 nu i måndags men då jag jobbade ett pass på vardera jobbet den dagen och Hans skulle röra sig mot Norge igen så hade vi kalaset på söndag. Det var familjen som kom och mycket fina presenter fick hon. Mitt på dagen nångång hade alla varit här så då drog vi på oss ytterkläder och spenderade större delen av dagen utomhus och gjorde fint på tomten. Så när kvällen kom var det en nöjd liten tjej som kröp i säng, med flera av presenterna med sig!

I övrigt hände det inget under påsken. Skickade bara påskhälsning till en enda person som jag tyckte behövde det. En person som jag kan sakna så det gör ont, saknar den du var och allt roligt vi gjorde. Du ska veta att jag tänker på dig och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på ditt smittande leende. Jag önskar att jag hade bilderna som jag vet finns på oss så jag hade något mer än bara minnet av dig. Jag fick ju i alla fall träffa dig en snabbis i höstas och kunde se en skymt av den du varit men jag undrar samtidigt när får jag träffa dig igen, om jag någonsin kommer göra det, och kommer du vara än mer förändrad?